115.

har precis kommit hem efter att ha varit ute på en skogspromenad med katterna och lövis.
ångesten har lättat lite granna, men inte tillräckligt.
vet inte vad det är med mig, men de senaste dagarna har verkligen varit jobbiga.
mycket tankar på pelle, dharma och micke.
saknar dom så jävla mycket.
det går nästan inte en enda dag utan att jag tänker på dom.

mitt självskadebeteende har iaf förbättrats.
har inte skadat mig sedan jag sist låg inne, det känns som en vinst!
hoppas jag slipper ligga inne mera nu, orkar verkligen inte, det tär så på en.

min familj vill att jag flyttar tillbaks till vänersborg, men jag kan inte det.
jag har mitt liv här nu!
här i stockholm, det är mitt hem.
dom är oroliga och rädda.
dom behöver inte vara det.
vet inte hur jag ska förklara för dem att jag vill leva mitt liv här.
jag vill leva mitt liv med bexu.
jag vill leva mitt liv här i stockholm.
kanske inte stockholm för alltid, men för ett tag framöver iallafall.
jag vill inget annat.
att flytta till vänersborg skulle aldrig gå.
jag skulle gå under!
behöver min terapi jag får här, hur ska jag få den i Vänersborg?!
nej. inte mer tankar på det just nu.
ångesten bara bubblar upp inom mig.
usch!

ikväll ska vi bjuda bexus mamma på middag.
vi tänkte sova där eftersom jag har terapi tidigt imorgon.
sen ska jag till förskolan nere i lännersta och ta min antabus.
sen ska jag på gruppterapin.
fullspäckad dag!

nu är tankarna snurriga.
hörs senare!