tisdag 4 oktober 2011

154.

satt nyligen och läste igenom min gamla blogg.
fyfan säger jag bara!
hemskheter.
bara hemskheter!
usch säger jag bara.
blä!
är nog mest hemskheter i denna bloggen också.
men det kanske är så mitt liv är?
fullt av hemskheter bara.

lyssnar på laleh och väntar på mat!
nom nom nom.
blir hemmagjorda hamburgare!
ska bli smaskigt som faen!

hejsvejs.

onsdag 28 september 2011

153.

sitter här i sängen!
har städat och lagt pärlplatta.
froody kommer över på middag, trevligt till tusen!
:)

annars mår jag rätt så bra.
har hänt en del, men tänker inte låta det ta över mitt mående för mycket heller.
lika bra!
ingen idé att gräma sig i saker som har hänt.
bättre att se framåt mot de saker som kommer hända i framtiden och leva i nuet.
men lite jobbigt är det allt!

har för tillfället tre mysiga katter i sängen
och dubstepen pumpar ur högtalarna!
underbart I say! :)

nej, nu ska jag göra nått vettigt, inte sitta här.
blir väl att läsa lite i Liftarens guid till galaxen.

puss hej!

fredag 23 september 2011

varför ånger?

sitter här framför datorn igen.
pluggar och dricker en kall. :)

mår sisådär.
trött och skit.
sover dåligt nu när mina imovane är slut.
:(
fan.
jävla piss.
blir så sårbar då!
ångesten äter upp mig inifrån och jag vet knappt vart jag ska ta vägen när den är där.
bara att bita ihop antar jag.
någon gång går det ju över.
eller hur?

ville bara säga hej mest.
så..
Hej!

/em

tisdag 23 augusti 2011

151,

idag blev jag av ned jobbet.
han vägrade ge mig tjänstledigt för att plugga, utan gav mig två alternativ,
antingen jobba och inte studera eller att jag själv sa upp mig.
Valet var inte så svårt
jag sa upp mig.
Får betalt för uppsägningsmånaden, men behöver inte jobba då.
:)

så nu kan jag satsa på studierna ordentligt!

annars är allt som det brukar.

hej.

fredag 19 augusti 2011

150.

hemma på permis i helgen,
hoppas det kommer gå bra.
gick ju inte så bra sist.
men nu har jag gett mig fan på att jag ska skrivas ut på måndag.
har träffat en del sköna människor, bytte nummer med en snubbe.
nu babblar jag bara strunt.

annars rullar livet på med upp och nedförsbackar
bara att kämpa.
dags att dra igång med DBTn på riktigt nu.


hej.

onsdag 17 augusti 2011

Insvept i en bubbla.
instängd i livet.
avhuggen,
tom,
ledsen.
arg.

Vad gör man när  livet känns som ett stort svart hål?
Vad gör man när livet bara är grådassigt?
frågor.
frågor utan svar.

lördag 13 augusti 2011

jag klarar inte av att ha permission.
det går inte så bra som jag hade tänkt.
skada.
skada.
skada.
lögner.
varför ljuger jag?
fan.
känner mig tom.
vill inte mer nu.
jag ger snart upp.
orkar faktiskt inte leva mera.
jag skiter i vad ni säger, ni har ingen aning om hur det känns att må såhär.
skäll på mig.
gör vad fan ni vill.
det förvärrar bara saken.
men jag bryr mig inte.
jag är redan på botten.

fuck you.

tisdag 9 augusti 2011

Skuldkänslor.

Börjar få lite smått panik.
Jag kan inte riktigt handskas med mitt problem längre.

Det hela började med att min pojkväns pappa gick bort i december 2010.
Vi stod varandra väldigt nära och han var som min extra pappa, pappan jag aldrig har haft i hela mitt liv. Vi pratade om Allt och inget hölls gömt.
Det var ett ganska chockerande sätt att få reda på att han var död, då min pojkvän hittade honom nere i soffan och jag kom ner strax efter. Vi försökte med hjärt- och lungräddning, men jag kunde inte hålla paniken inne så jag började springa omkring i huset och ropa efter ambulansen. Sprang ut på gården i strumpor och ropade efter ambulansen och undrade vart fan dom höll hus.
Till slut kom ambulansen och dom höll på att försöka rädda hans liv i 30 minuter, men det var för sent. Han hade fått en massiv hjärtattack.

Jag har fruktansvärda skuldkänslor för detta. Kunde jag gjort något annat? Kanske skulle han överlevt om jag inte hade sprungit runt som en yr höna?


Några månader efter, i mars, tog en av mina bästa vänner livet av sig..
Hon skulle åkt till sin pojkvän på kvällen, men hörde aldrig av sig. Senare såg jag att hon hade skrivit på facebook "Jag älskar er alla!".. Då började mina tankar snurra, hade hon lagt in sig på psyk igen? Hade hon tagit livet av sig?
Hon kom aldrig fram till sin pojkvän på natten som hon skulle, så vi började ringa runt till olika psyk runt om i Stockholm, men ingen hade henne där. Vi ringde även hennes boende och dom sa bara att vi inte skulle oroa oss för att hon säkert hade det alldeles bra!
När jag dagen efter är och handlar ringer hennes pojkvän till mig, jag vågar inte svara för jag ville verkligen inte höra det han hade att berätta, efter ett tag får jag ett sms där det står "hon är död!"... jag bröt ihop och tårarna bara sprutade.

Även för detta har jag fruktansvärda skuldkänslor, kunde jag gjort något annorlunda? kunde jag på nått sätt räddat hennes liv?
Ångesten äter upp mig.
jag vet snart inte vart jag ska ta vägen längre.

Vad ska jag ta mig till?

143.

idag är ångesten upp över öronen.
det bubblar i hela mig.
skär i hjärtat.
vill bara vara ifred och gråta.
gråta.
gråta.
gråta.
gråta tills det inte finns några tårar kvar.
så mycket vill jag gråta.

orkar snart inte hålla emot längre.
det tar för mycket av min kraft.
att hålla emot.
det är jobbigt.
svårt.
hårt.
tufft.
vill inte.
men känner att jag måste.
jag var nära förut.
alla blir så besvikna bara.
alla.
tillochmed jag.
fast.
jag vet inte.

jag har så mycket saknad inom mig.
det gör så ont.
jag vet knappt vart jag ska ta vägen med all saknad.
kan inte förstå.
vägrar förstå?
hur kunde dom bara försvinna?
hur?
varför?
jag kommer aldrig förstå.
pelle.
dharma.
varför just ni två?
livet är så jävla orättvist.
fan!!
fan!!
fan!!

vad tar man sig till?
börjar känna igen mig i när jag mådde som sämst igen.
som när jag var som sjukast.
eller iaf som när jag blev som sjukast.
börjar få samma ångest.
samma panik.
samma paranoia.
samma allt.
jag orkar bara inte mera.
jag vill inte mera.
jag vill bara försvinna.
dö.
bort.
bort från allt.
jag orkar inte mer.

fuck off.

måndag 25 juli 2011

141.

känner sån otrolig saknad.
det blöder i mitt hjärta.
saknar dharma och pelle så sjukligt mycket.
vet snart inte vart jag ska ta vägen.
saknar.
saknar.
saknar.
vad gör man åt all saknad?
jag kan inte gråta.
jag kan inte skrika.
jag kan inte få ur mig det.
det bara stannar där inne som nått svart moln.
varför?
varför kan jag inte bara få ut det?
jag vill så gärna.
jag vill gråta.
jag vill skrika.
jag vill kasta saker.
förstöra.
fan vad jag vill.

ser på hjärtat på handleden.
det påminner mig om dharma.
om saknaden.
om hennes liv.
det påminner mig om att hon inte finns mer..
att hon tog sitt liv.
att hon valde att inte leva längre.
jag som trodde att det var bättre med henne.
men jag hade så fel.
jag önskar jag kunde insett.
att jag kunde ha fattat tidigare.
men det är svårt.
hur skulle jag någonsin kunnat veta?
finns det möjlighet till att jag skulle kunnat veta att hon inte ville leva längre?
fan.
jag önskar jag hade gjort något i tid.

snackade med henne bara någon vecka innan.
hon lät så glad.
vi skrattade och tjoade i telefonen.
hon var så glad.
träffat kille.
nytt hem.
nytt allt.
kanske var det de som skrämde henne så?
kanske.
vem fan vet egentligen?


fan.
fan.
fan.
fan.
fan.
fan.
fan.
fan.
fan.
jag vill förändra det som har skett.
ändra tiden.
det går inte.
fan.
fan.
fan.
fan.
fan.
fan.

torsdag 21 juli 2011

sitter på tåget på väg mot oslo nu.
härliga tider.

har lite resfeber, men det reder sig nog med tiden!
hoppas jag slipper ångest och bajs när vi är där.
kommer hem på måndag, sen är det bara en vecka kvar på semestern!
fan vad tiden går fort.

igår fick jag världens ångest över dharma.
fattar inte att hon är borta.
hon kan inte bara vara död.
det går inte in i min skalle!
jag vill ha henne tillbaks nu.
nu på en gång vill jag ha tillbaks henne!
såg tatueringen jag har gjort i hennes ära.
då brast det.
höll på att börja gråta, men jag höll mig.
var bland så mycket folk så jag kände inte att det riktigt var tillfälle!

saknar micke som fan också.
även fast det har gått 6 år nu så är det svårt att förstå.
svårt att förstå att han också är borta och aatt jag aldrig kommer träffa honom igen.
helt sinnessjukt är det.

men med tiden ska väl saker bli bättre.
dom säger ju att tiden läker alla sår.
det är något jag inte tror på!
usch och blä för de ordspråket.


Nu orkar jag inte skriva mer.
har massor att skriva, men pallar inte.

fred & kärlek.

måndag 18 juli 2011

Som jag skrev så har jag spenderat helgen i skogen med underbara vänner!
det var sjukt trevligt och jag gör mer än gärna om det igen snart!
:)

Nu har jag semester i 2 veckor, första dagen idag!
känner mig rastlös och jävlig, men det löser sig nog!
Ska åka och göra id-kort idag och hoppas på att det blir klart innan torsdag.
för på torsdag mina vänner, då åker vi till Oslo och hälsar på min kära bror.
Ska bli helt underbart!
längtar längtar längtar!

har inte så mkt mer att säga just nu.
livet är rätt skönt.
jag har semester och ja.. allt känns fint!
:)

Puss & Kram gullebarn.

söndag 17 juli 2011

tisdag 12 juli 2011

viska.se

sitter på viska.se och skriver och läser.
mycket intressant sida!
:)

mår sisådär idag.
har glömt att ta min abilify och mina antidepressiva..
får ta och göra det sen när jag kommer hem!

på jobbet är det lugnt och skönt.
bara 7 barn och vi är 5 personal, så imorgon bär det av till skansen!
:)


NEJ, jag orkjar inte skriva. jag har inget att berätta.
jag har bara ångest.
hejdå.

söndag 19 juni 2011

134

sitter här framför datorn igen.
ångesten är på topp.
jobbigt som fan är det.
men jag har haft en helt underbar helg.
lugnt och skönt!
:)

annars mår jag väl inte sådär jättebra..
mycket ångest.
mycket självskadetankar.
mycket allt.

orkar inte skriva mer.

måndag 13 juni 2011

dag 1.

jag tänkte härma många bloggar jag läser med att göra en såndär 30 dagars, eftersom jag har för mycket fritid. ;)
Dag 01 - Presentera mig själv
Jag heter Emelie, född år 1984, uppvuxen i Vänersborg och nu för tiden bosatt i Stockholm med min pojkvän bex och våra 3 katter.
Jobbar på förskola som barnskötare och ska i augusti börja plugga så jag blir utbildad barnskötare.

Jag kämpar på med mitt liv med borderline personlighetsstörning och jobbar hårt med min terapi, DBT.

Förhoppningsvis kommer jag vara klar och färdig för livet om ca ett år.

Mina planer för framtiden är att antingen flytta till Kanada med min älskling, hans lillasyster och hennes pojkvän eller så flyttar jag och bex till Japan och pluggar japanska. :)



vet inte vad jag ska skriva mera.




Dag 02 - Min första kärlek
Dag 03 - Mina föräldrar
Dag 04 - Det här åt jag idag
Dag 05 - Vad är kärlek?
Dag 06 - Min dag
Dag 07 - Min bästa vän
Dag 08 - Ett ögonblick
Dag 09 - Min tro
Dag 10 - Det här hade jag på mig idag
Dag 11 - Mina syskon
Dag 12 - I min handväska
Dag 13 - Den här veckan
Dag 14 - Vad hade jag på mig idag?
Dag 15 - Mina drömmar
Dag 16 - Min första kyss
Dag 17 - Mitt Favoritminne
Dag 18 - Min favoritfödelsedag
Dag 19 - Detta ångrar jag
Dag 20 - Den här månaden
Dag 21 - Ett annat ögonblick
Dag 22 - Det här upprör mig
Dag 23 - Det här får mig att må bättre
Dag 24 - Det här får mig att gråta
Dag 25 - En första
Dag 26 - Mina rädslor
Dag 27 - Min favoritplats
Dag 28 - Det här saknar jag
Dag 29 - Mina ambitioner
Dag 30 - Ett sista ögonblick

131.

rastlösheten tär på mig.
har varit ledig idag.
imorgon också!
varför får jag sån ångest när jag är ledig?
känner mig okompetent och värdelös.
samma när jag jobbar iofs.
känner att jag inte har samma kompetens som mina kollegor.
ändå gör jag ett bra pedagogiskt jobb säger dom.
dom är tacksamma att jag finns där.
ändå känner jag mig värdelös.
fan.
jävla huvud.
jävla kropp.
jävla allt.

självskadetankarna är på topp.
har tänkt massor i flera dagar.
det är jobbigt.
de kommer bara närmare och närmare.
viljan att skada mig själv.
känner mig så jävla less och skiten.
orkar inte med mera.
tankarna äter upp mig.

varför kan jag inte bara få vara skadefri?
både i tanke och handling.
i handling har jag ju klarat mig jättelänge, men inte i tanken.
tanken är där hela tiden.
hela jävla tiden nu det senaste.
fan.
fan.
fan.
jävla skit säger jag bara!
måste kämpa.

klarar mig iaf utan droger och alkohol nu.
helt fantastiskt.
det är inte alls så jobbigt som jag trodde.
skönt det iaf.
skönt att något går som det ska.
att inte allt skiter sig på en och samma gång.
hejja.

nu pallar jag fan inte skriva mer.

saknaden som aldrig tar slut.

snart har det gått sex år.
sex år av konstant saknad.
tänker på dig nästan varje dag.
det gör så ont i kroppen.
kan fortfarande inte förstå att du är borta.
min älskade micke.
hur kunde du tas ifrån oss bara sådär?

jag vet knappt vad jag ska skriva.
saknaden är så enorm.
det finns inte ord till att beskriva saknaden.

i sex år har jag gått och undrat.
undrat varför du försvann.
undrat varför du togs ifrån oss.
undrat varför jag inte fick mer tid med dig.
tankarna far runt i skallen på mig.
aldrig kommer jag få några svar.

jag är ändå tacksam för de åren jag fick med dig.
alla träningar vi var på tillsammans.
allt roligt vi upplevde tillsammans.
aldrig kommer jag glömma det.

kommer ihåg när vi åkte ner till malmö.
du jag och jessica.
alltid var det vi tre.
du hade åkt tidigt ifrån stockholm och hämtade upp oss i vänersborg.
i göteborg stannade vi för att äta på McDonalds.
vi kunde inte bestämma oss för om vi skulle ta driven eller gå in och äta.
tillslut backar du in i bilen bakom.
du sätter dig och skriver försäkringspapper med dom för att i nästa stund öppna dörren i en bil som åkte förbi.
vi tjöt av skratt i baksätet på våran bil.
du såg mest förvirrad ut och förstod inte vad som just hände.
vi gick snabbt in på donken för att äta, vi ville du skulle vila.
:)
många fina roliga minnen har jag med dig.

kommer aldrig sluta älska dig.
saknar dig till förbannelse!

Vila i frid Micke!

torsdag 9 juni 2011

130.

ångesten ligger som en tät dimma över bröstet.
hjärtat bankar.
tankarna rusar iväg.
kroppen skakar.
vet nästan varken ut eller in.

det var längesedan det kändes såhär.
väldigt längesedan!
jobbigt, men det kanske har att göra med att jag jobbar igen?
ja. kanske.

känner mig alldeles tom innuti.
som om någon har tappat mig i golvet.
som om jag har gått i tusen bitar.
det skrämmer mig.
kommer det alltid kännas såhär?
nej.. självklart inte.
men det känns så ibland.
att det inte finns något slut på eländet.
 ...

vill bara gråta.
skrika.
tappa andan.
kippar efter luft.
hjälp mig, snällla.

hjälp mig!

129.

nu var det ett tag sedan jag skrev igen.
har inte riktigt orken till att göra det.
vet inte varför.
kanske för jag mår bättre?
iaf..
så nu har jag börjat må lite sämre igen, så nu kanske jag drar igång och skriver igen.

ångesten börjar smyga sig tillbaks allt mer, vet inte varför det är så..
men.
ja.
så är det iaf!
känns förjävligt.
men ska väl vara glad för att jag fick några veckor med positivt tänkande.
det är alltid något i mörkrets hemliga vrå.

tänker mycket på allt som har hänt det senaste året.
flaschbacks kommer dagligen och det gör så ont.
tänker på det som hände M, när vi hittade pelle och på dharma.
det gör så så så jävla ont i min kropp!

kommer man aldrig komma över det?
kommer det alltid göra såhär ont?
kommer det alltid vara såhär jobbigt?
jag avlider inombords.
jag orkar det inte.
jag klarar det inte längre.
hur mycket ska en människa behöva ta egentligen?
är det verkligen aldrig nog?
man hinner inte klättra en halvmeter innan man blir nedputtad igen.

någon gång ska det väl gå över hoppas jag.
någon dag ska väl allt kännas okej igen.
det har inte gjort det de senaste 10 åren, men jag fortsätter hoppas!
jag fortsätter att hålla huvudet högt och kämpar på allt vad jag bara kan!
Ni ska inte få se mig ge upp, aldrig!

Aldrig ska jag ge upp, det ska ni få se!
Jag kämpar ända in i döden!






söndag 29 maj 2011

123.

hej alla!
går ett tag mellan bloggningarna nu har jag märk, men så får det vara!
jag mår bättre och bättre, dock har jag slarvat med medicinerna nu i dagarna så ångesten ligger på toppen.
men det ska nog bli bra när jag får igång medicinvanorna igen!
har slarvat pga att jag har sovit hos min svärmor och inte haft medicin med mig.
men imorgon är en ny vecka och då även nya tag!
:)

annars har helgen varit lugn, som alltid nu för tiden.
min 6e vecka som nykter från alkohol.
typ min 8de vecka nykter från cannabis.
känns underbart!
jag är stolt över mig själv och det borde jag vara.
har klarat att gå på flera fester utan att bli suktad och det känns grymt!

igår var jag, michelle, tony och bexu på bio!
vi såg baksmällan 2..
den var sådär måste jag säga.
ingen höjdar film, men jag ångrar inte att jag gick heller.
det är mysigt med bio!
sen har jag färgat håret på michelle.
först svart, sen några dreads blonda och sen de blonda dreadsen gröna.
det blev skit nice!
:)

har inte så mycket mer att berätta nu, skriver mer senare!



123.

hej alla!
går ett tag mellan bloggningarna nu har jag märk, men så får det vara!
jag mår bättre och bättre, dock har jag slarvat med medicinerna nu i dagarna så ångesten ligger på toppen.
men det ska nog bli bra när jag får igång medicinvanorna igen!
har slarvat pga att jag har sovit hos min svärmor och inte haft medicin med mig.
men imorgon är en ny vecka och då även nya tag!
:)

annars har helgen varit lugn, som alltid nu för tiden.
min 6e vecka som nykter från alkohol.
typ min 8de vecka nykter från cannabis.
känns underbart!
jag är stolt över mig själv och det borde jag vara.
har klarat att gå på flera fester utan att bli suktad och det känns grymt!

igår var jag, michelle, tony och bexu på bio!
vi såg baksmällan 2..
den var sådär måste jag säga.
ingen höjdar film, men jag ångrar inte att jag gick heller.
det är mysigt med bio!
sen har jag färgat håret på michelle.
först svart, sen några dreads blonda och sen de blonda dreadsen gröna.
det blev skit nice!
:)

har inte så mycket mer att berätta nu, skriver mer senare!



tisdag 24 maj 2011

122.

sitter i fåtöljen och hör simpsons i bakgrunden.
msn fönstret blinkar orange.
treon smälter i glaset brevid mig.
men huvudet är inte med.
över en vecka har jag haft ont i huvudet nu.
jävla antabus!
är säker på att det är den som ger mig denna jävulska huvudvärk!
fan.
men snart är det slut med skiten, snart snart snart!
hoppas jag iaf.

annars är det dags för pissprov imorgon.
är nervös.
även fast jag vet att det borde vara negativt.
det var det dom 2 senaste gångerna iaf.
så varför ska det inte vara det nu?
:)

mår sådär nu för tiden.
mestadels bra.
men ibland sveper ångesten över mitt bröst och jag känner att jag lever.
men jag känner mig ändå mest glad.
glad över vad jag lyckats med.
glad över vart jag befinner mig nu.
glad över att jag orkat mig tillbaks till jobbet!
glad glad glad.
ni hör rätt!
ni få som är kvar och läser.

vet att jag inte skrivit på länge, men..
lusten har inte funnits.
den har liksom runnit bort på något sätt.
kanske för jag mår bättre?
ja, kanske.
:)

i augusti börjar jag som sagt plugga.
börjar bli riktigt nervös nu!
kommer jag verkligen klara det?
gaah.
nervöst nervöst nervöst!
men det ska nog gå bra!

lördag 14 maj 2011

121.

nu var det ett tag sedan jag skrev.
blogger har inte funkat och jag har inte haft någon större lust att skriva heller.

har iaf börjat jobba nu.
började i måndags och det går faktiskt bra!
:)
trivs igen och det känns bra!

för några dagar sedan fick jag reda på att jag kom in på mina studier,
så den 15 augusti börjar jag plugga till barnskötare.
ska bli fett roligt och jag ser fram emot det jättemycket!
:)
Ska bli skönt att få lite mer kött på benen inom mitt yrke.

annars så funkar livet bra nu!
har varit helt nykter i 1 månad idag.
känns toppen, men lite tråkigt att alltid vara nykter när alla andra är fulla.
haha.
men det går allt bra ändå! :)

nu ska jag gå ut och lägga mig i solen och mysa lite,
få lite mer färg och ladda kroppen med lite d-vitamin!

torsdag 5 maj 2011

120.

ångesten står mig upp till halsen.
får panik.
vill bara skrika.
banka.
slå.
skada.
inget blir som jag vill känns det som.
allt bara är kaos!
totalt jävla kaos!
panik.
panik.
panik!!

hoppas allt går väl idag på läkarsamtalet.
har ju slutat med både benson och cannabisen!
hoppas hon kan sjukskriva mig!
håll alla tummar för mig!

skakar bara.
gråten är nära!
saknar som fan idag.
vet knappt vart jag ska ta vägen.
ångesten förlamar mina armar!
jag är kräkfärdig.
måtte denna jävla ångest ge med sig snart!
orkar inte mera!

:(

tisdag 3 maj 2011

119.

idag var jag och lämnade blod- och kissprov på företagshälsovården.
andra och förhoppningsvis sista gången jag gör det!
på torsdag ska jag träffa min läkare och höra vad hon har att säga om allt som händer just nu!
ska inte bli tvingad till att ta antabus mot min vilja då jag inte är alkoholist.
jag ska inte behöva dras med en diagnos som jag inte har, dvs Skitzofreni som företagshälsovården skriver på mitt sjukskrivningspapper.
det är ren bullshit och jag hamnar i väldigt fel situation genom att han sjukskriver mig för saker som jag inte är!
jaja, nog om det.
 
på torsdag kommer iaf den slutgiltiga domen, kommer jag fortsätta på mitt arbete, blir jag avskedad eller säger jag upp mig?
vi får helt enkelt se på torsdag eller fredag.
förhoppningsvis slipper jag allt som har med jobb att göra och blir sjukskriven, då kan jag börja plugga 15 augusti som planerat istället för att jobba! hejja hejja hejja!
håll era tummar och tår!

annars är livet som vanligt, fullt med ångest och lidande, men jag biter ihop.
jag klarar detta.
bara jag kommer in på rätt spår igen så är det lugnt!
jag fixar det.
jag fixar det.
jag fixar det!
vad tror ni kommer hända?

söndag 1 maj 2011

60 frågor och svar.

1. Hur gammal är du om fem år?
32

2. Vem var den sista du träffade?
Bexu

3. Hur lång är du?
168 cm

4. Vilken var den senaste film du sett?
Minns ej.

5. Vem ringde du senast?
Vantöl.


6. Hur löd ditt senaste sms och till vem?
Det var till Kimberli och det stod "Hur kom det sig? Kanske inte jag har att göra med iofs. haha. :) Vad gör du nu då?"
 
7. Var är dagens planer?
Picknick i vitabergsparken med bexu & erik.


8. Föredrar du att ringa eller skicka sms?
sms, alla gånger!

9. Är dina föräldrar gifta, sambos eller skilda?
Skilda, men pappa är död.

10. När såg du senast din mamma?
Min födelsedag 2010.

11. Vilken ögonfärg har du?
Brun

12. När vaknade du idag?
11.30

13. Har du någon gång hittat en katt?
Ja, Ramses.. som visade sig att inte vara Ramses. Han fick ett mysigt hem i några timmar iaf. :)

14. Vilken är din favoritplats?
Mitt hemliga rum.

15. Vilken plats föredrar du minst?
T-centralen.

16. Var tror du att du befinner dig om tio år?
Förhoppningsvis något varmt land.

17. Vad skrämde dig som barn?
myror, spindlar, monster, bränder, sova.


18. Vem fick dig att skratta senast?
Bexu.


19. Är du för ung för att äga vinylskivor?
nej.

20. Har du stationär eller bärbar dator?
Bärbar.


21. Sover du med eller utan kläder på dig?
utan.

22. Hur många kuddar har du i sängen?
massor.

23. Hur många landskap har du bott i?
2.

24. Har du någon gång spytt på fyllan?
Ja, mer än en gång! haha.

25. Föredrar du skor, strumpor eller barfota?
barfota.

26. Är du social?
När jag mår bra och orkar.

27. Vilken är din favoritglass?
oj.. gräddvaniljglass eller mjukglass!


28. Vad skulle du göra om du vann en miljon?
betala mina skulder och sen åka utomlands.

29. Tycker du om Kinamat?
OM NOM NOM

30. Tycker du om kaffe?
OM NOM NOM

31. Vad dricker du till frukost?
Kaffe

32. Sover du på någon särskild sida?
Olika.

33. Kan du spela poker?
Ja.

34. Tycker du om att mysa?
Ja, det är super

35. Är du en beroendemänniska?
jo, en del.

36. Känner du någon med samma födelsedag som din?
Min tvillingbror och min halvbrorsa!

37. Vill du ha barn?
Ja

38. Kan du några andra språk än svenska?
Engelska.

39. Har du någonsin åkt ambulans?
Ja.

40. Föredrar du havet eller en pool?
Havet och pool. :p

41. Vad spenderar du helst pengar på?
Nöjen.


42. Äger du dyra smycken?
nej

43. Har du någon gång testat narkotika?
Ja

44. Vad var det senaste du stoppade i munnen?
Mina mediciner och knäckebröd.

45. Vem är den roligaste människan du känner?
Ante!

46. Välj ett ärr på din kropp?
alla mina ärr, dom har en historia allihopa!

47. Vad har du för ringsignal?
Nån bra. ;)

48. Har du kvar klädesplagg sen du var liten?
Ja, jag tror det

49. Flirtar du mycket?
Jag flörtar faktiskt inte alls

50. Vart togs din profilbild för din blogg?
På jobbet.

51. Kan du byta olja på bilen?
njä, men det borde inte vara så jävla svårt.

52. Har du fått fortkörningsböter?
Nej jag har inte ens körkort

53. Vilken var den senaste bok du läste?
En bok om acceptans, den heter Att leva ett liv, inte vinna ett krig.

54. Läser du dagstidningen?
Ja, på nätet.


55. Prenumererar du på någon veckotidning?
 nejnej!

56. Dansar du i bilen?
Om det kommer en bra låt, ja! :)

57. Vilken radiostation lyssnade du på senast?
Vet inte, lyssnar inte på radion så ofta.

58. Vad var det senaste du krafsade ner på ett papper?
mina personuppgifter till a-kassan.

59. När var du i kyrkan senast?
För några månader sedan, var på begravning.
 
60. Vilka personer utmanar du?
Alla! Länka till era svar så jag får läs


116.

igår var det valborg.
jag var nykter och städad.
polisen kom, skönt att vara nykter och klara av att prata med dom.
en snubbe fick åka med, han var lagom i gasen om man säger så!
haha.
lite synd att en från vårt lilla jamgäng blev tvungen att åka med, men vafan.
shit happens!

idag blir det antagligen picknick i vitabergsparken med erik.
kanske kanske.
måste hem till katterna också.
dom har varit ute länge nu.
men dom överlever ju.
dom är duktiga våra små liv.
det skulle väl vara marley som skulle vilja komma in.
men han klarar sig också.

annars var gårdagen ångestfylld.
satt för det mesta rätt tyst.
lisen tyckte det var läskigt att ag var så tyst...
men jag hade inte riktigt nått att säga, så då blir det så.
förstår att folk blir chockade dock, för min mun brukar gå i ett.
haha. men igår och förrgår orkade jag helt enkelt inte prata!
:)

nu blir det lite frukost!

onsdag 27 april 2011

115.

har precis kommit hem efter att ha varit ute på en skogspromenad med katterna och lövis.
ångesten har lättat lite granna, men inte tillräckligt.
vet inte vad det är med mig, men de senaste dagarna har verkligen varit jobbiga.
mycket tankar på pelle, dharma och micke.
saknar dom så jävla mycket.
det går nästan inte en enda dag utan att jag tänker på dom.

mitt självskadebeteende har iaf förbättrats.
har inte skadat mig sedan jag sist låg inne, det känns som en vinst!
hoppas jag slipper ligga inne mera nu, orkar verkligen inte, det tär så på en.

min familj vill att jag flyttar tillbaks till vänersborg, men jag kan inte det.
jag har mitt liv här nu!
här i stockholm, det är mitt hem.
dom är oroliga och rädda.
dom behöver inte vara det.
vet inte hur jag ska förklara för dem att jag vill leva mitt liv här.
jag vill leva mitt liv med bexu.
jag vill leva mitt liv här i stockholm.
kanske inte stockholm för alltid, men för ett tag framöver iallafall.
jag vill inget annat.
att flytta till vänersborg skulle aldrig gå.
jag skulle gå under!
behöver min terapi jag får här, hur ska jag få den i Vänersborg?!
nej. inte mer tankar på det just nu.
ångesten bara bubblar upp inom mig.
usch!

ikväll ska vi bjuda bexus mamma på middag.
vi tänkte sova där eftersom jag har terapi tidigt imorgon.
sen ska jag till förskolan nere i lännersta och ta min antabus.
sen ska jag på gruppterapin.
fullspäckad dag!

nu är tankarna snurriga.
hörs senare!

måndag 25 april 2011

114.

ligger här i hängmattan och myser tillsammans med geten, bexu, pia och "morfar".
mysigt som attans.
om ca 30 minuter är det dags att bege sig hemåt mot sthlm igen.
känns sådär bra, men det ska ändå bli skönt att komma hem till verkligheten igen.
Det har varit skönt med ett par "bryfria" dagar.
bara legat i solen och haft det skönt.
badat och ätit gott.
underbart måste jag säga!
så det är med ledsna ögon jag åker hem ändå!
men vi får snart åka tillbaks igen, det är tur det.

 nu ska jag fortsätta njuta i solen!


113.

sitter här ute på "Hiltons" veranda i solen och sippar på en kopp kaffe.
livet känns helt underbart när man är här ute i Nettebo.
Har klarat mig ifrån alkohol i 8 dagar nu och drogerna ca 3 veckor.
det känns inget annat än UNDERBART!!
känner mig stolt och är villig att förändra min livssituation.
:)
Bra va?
Sen får folk tycka vad dom vill om hur allt sköts, vet att det inte riktigt är för min fördel, men jag orkar inte tjafsa med jobbet och företagshälsovården.
Ska iaf ta ett möte med min jurist och företagshälsovården + jobbet om att inte äta antabus under tiden jag pluggar.
Då har jag ju faktiskt inget med dom att göra och borde således inte heller behöva förnedras genom att äta antabus i onödan.
Då jag vet att jag inte har några som helst alkoholproblem så känns det förnedrande, men jag är villig att göra det så länge det är prat om att jag ska gå tillbaks till förskolan.
Annars inte.
Varför ska inte jag kunna få avnjuta en kall öl ute på sommaren utan att bli sjuk?
Nej, det går jag bara inte med på.
Jag är ingen alkoholist, mina taskiga levervärden kan bero på mycket annat, som t ex mina mediciner, leversjukdom osv, men inte pga mina alkoholvanor, det är jag säker på!
Men vi får se vid nästa leverprov om det  har förändrats någonting eller om det ser likadant ut.
För min fördel hoppas jag nästan att det ser likadant ut.

Nog om det.
Vi har hunnit med att spendera en hel del tid i solen, så nu är fräknarna framme igen som dom ska och näsan är röd! :)
Jag gillar't!
När jag kommer hem så hoppas jag på svar från skolan jag tänkt plugga på.
Hoppas verkligen jag kan börja nu i maj, annars blir det inte plugg förens i augusti och då vet jag inte hur allt blir.
Lär inte få komma tillbaks förens mitt system är helt rent från THC och det som de flesta vet kan ju ta ett tag då det lagras i fettvävnaderna. Dum jävla idé att missbruka. Men jag skyller mitt dåliga omdöme på sjukdom och stress, vad mer kan jag säga? Jag var inte i mitt sinnesfulla bruk. Dock är jag det nu.
:)

annars då..
ja, annars har det varit rätt mycket ångest det senaste dagarna, trots nettebo vistelse.
tror det beror på all förändring i livet som skett nu under de senaste månaderna.
Pelles och Dharmas bortgång, flytten hem till stugan, antabus och drogtester.
tror det har mycket med det att göra, men försöker att inte tänka så mycket på det.
Försöker njuta av livet och se det fina i det.
Lära mig av min terapeut och anamma DBTn i mitt liv.
:)

Glada tankar och njuta av våren och livet, det tror jag på nu!


söndag 24 april 2011

nu är det dag 7.
jag känner mig nöjd och bra!

sitter på altanen i nettebo (öregrund) och myser.
solen strålar och det är super varmt!
tog första doppet idag också.
:)
det var kallt, men uppfriskande!
känns gött att ha tagit första doppet nu innan sommaren.
:)

nu ska jag ta en treo och vila lite.

fredag 22 april 2011

nu sitter jag här i nttebo.
har precis ätit jättegod fisk.
:)
blir här tills måndag! :)
skönt att komma bort lite!

just nu har jag inte så mkt mer att säga

torsdag 21 april 2011

det börjar fastna allt nu.
vad det är jag har gett mig in på.
det blir iaf studier, men fortsatt anställning vet jag inte.
får se.
måste tänka fram och tillbaks och fram och tillbaks igen för att kunna få någon rätsida på skiten.
Nu är jag iaf sjukskriven tillochmed den 9de maj.
sen efter det måste jag vara säker på vad jag ska göra.
blir antagligen sjukskriven 50% och plugga 50% om allt går som jag planerat.
sen hur det blir med jobbet är en helt annan femma.
vill jag ens gå tillbaks?
äsch, det är inget jag ska diskutera här.
finns FÖR många nyfikna skitsnackare som läser det här redan.
lämnar sina gömda fotavtryck precis som om jag inte skulle veta vilka det är.
bahaha.
jag vet mer än vad ni tror ska ni se!

hoppas iaf att utbildningen kan ge mig något gott.
:)

snart bär det av till terapin igen.
urk och stön.
men det är bara att göra det, det är gott för mig!
:)


onsdag 20 april 2011

sitter och lyssnar på peppande musik.
vill inte börja gråta mitt i allt.
saknar så mycket idag så det värker i hela kroppen.
saknar dharma, saknar pelle, saknar micke, saknar alla som är borta!

vet ibland inte vart jag ska ta vägen med all ångest och all saknad.
den lär väl försvinna med tiden.


just nu sitter jag och kollar olika NA-möten som jag har tänkt börja på,
för att äntligen få slut på mitt missbruk.
Jag vill vara den som bestämmer över mig, inte drogerna.
det håller inte längre.
Vissa vänner stöttar mig till 1000%, andra inte..
men jag tar hjälpen av dom som faktiskt vill mitt bäst!
:)

jag vill bli ren både från alkoholen och från canabis, så de finns liksom inga andra utvägar känner jag nu.
Det är nu eller aldrig och jag håller på Nu.
Finns ingen idé att ljuga och stoppa saker under bordet längre, nu är jag fri från det och kommer förhoppningsvis bli en bättre människa av det här. Starkare och ner självförtroende!

Sen får folk tycka vad dom vill om mina val, det är trots allt mitt liv och mina val, mina uppförsbackar, inte era!
jag kämpar och tar den hjälpen jag känner att jag behöver. :)

Jag tycker att jag är rätt stark faktiskt!



108.

tredje dagen med antabus idag.
på nått mysko sätt känns allt bra!
tar dom på jobbet med min chef.
vi sitter och snackar lite, sen går jag hem igen!
:)
känns skönt att försöka vinna deras förtroende igen.
:)

idag har jag en sittahemmaochnjutadag.
känns helt sjukt skönt.
orkade inte följa med lövis ut, så sitter här hos hans mamma istället.
:)

inatt drömde jag massa sjuka drömmar.
snuten kom och knackade på dörren och lövis fick lämna pissprov på uppfarten.
men jag klarade mig för jag redan går och lämnar pissprover på företagshälsovården.
sjukt.
som tur var så var det ju bara en dröm!
sen var det en massa annat konstigt också, men dom minns jag inte förtillfället.
:)

ikväll blir det att bjuda lövis mamma på rostbiff i ugn.
smarrigt värre!
hoppas hon kommer tycka om det.
inbäddad i vitlök ska den vara har jag hört.
omnom nom nom.

Har ni förresten märkt att det inte är lika mycket ":(" som ":)" i bloggen?
kanske börjar jag bli mer positiv?
ja kanske.
ibland känns allt åt helvete, men ibland känns allt helt sjukt bra.
just nu känns allt toppen!
sitter och lyssnar på min underbara favorit Lauryn hill - can't take my eyes off  of you.
njuter och sjunger för fulla muggar!
:)

nä, nu blabblar jag bara en massa skit. haha.
skriver mer sen när jag har nått vettigt att berätta!

tisdag 19 april 2011

107.

mötet igår hade en annan utväg än vad jag hade hoppats på.
men nu är det bara att bita i det sura äpplet och spotta sig i händerna och göra det som göras ska.
började käka antabus igår, då mina levervärden tydligen var på tok för höga..
vilket jag anser är lite mysko, men jag kan skita i att supa för mitt jobbs skull, absolut!
ska även lämna random drogtester på företagshälsovården.
känns väl sådär alltihopa, men det måste göras.
dags att ta tag i livet.
:)

annars är det rätt bra med mig.
är trött och helt slut mentalt, men det löser sig alltid.
allt har en tendens till att lösa sig till det bästa, alltid!
:)
slut på negativa tankar nu känner jag.

nä, nu ska jag ta en cigg och softa lite i solen!
:)



söndag 17 april 2011

106.

imorgon är dagen med stort D..
jag börjar jobba igen!
det känns helt sjukt.
fått reda på massa tråkigheter också.
känns sådär roligt att gå tillbaks.
men det ska nog gå bra!
jag gillar ju barn!

annars har helgen varit lite festlig.
i fredags grillade vi och igår var vi här hemma hos lövis föräldrar.
:)
idag ska vi grilla igen!
myspys.

annars har jag bara fett med ångest för imorgon..
men det ska nog gå bra!
:)


fredag 15 april 2011

det är ju så man blir kär.

blöt i brallan ja.

104.

Eftersom jag själv har lidit av självskadebeteende sedan jag var ca 15 år gammal tänkte jag ta upp det här i bloggen.
Det är ett ämne som många väljer att vara tysta om, då de skäms över det.
Kopierar rakt av ifrån Wikipedia, då jag känner att de kan förklara saken bättre i ord än vad jag kan göra.


Självskadebeteende är ett beteende som innebär att man avsiktligt utsätter sin kropp för skada, exempelvis genom att kräkas skära eller bränna sig själv. Den som skadar sig själv gör det inte i syfte att begå självmord, utan beteendet fyller ett flertal vad personen upplever som positiva funktioner som självbestraffning, förflyttning av smärta från sinnet till kroppen. Den som uppvisar detta beteende kan också säga sig uppleva en känsla av lugn efteråt.

Orsaker

Självskadebeteende är ett depressivt beteende och kan ha många orsaker, främst ångest, men det behöver inte alltid ha en tydlig anledning. Vissa personer kan skada sig själva utan att själva hitta en synbar orsak - på samma sätt som att en depression kan drabba en människa utan synbar orsak. Depression med ångest som påföljd är den i särklass vanligaste orsaken till beteendet. Självskadebeteende upplevs ofta som beroendeframkallande[källa behövs]. Ofta försöker närstående hindra personen i fråga att skada sig, eller bara säga att personen måste sluta skada sig själv, vilket inte alltid är enkelt. Har personen sjunkit för djupt ner i depressionen räknar personen självskadebeteendet som en vardagssyssla, precis som äta och sova.
Självskadebeteende är fullt jämförbart med övriga missbruk. Självskadaren planerar inköp av större/vassare tillhyggen, olika former av klädesplagg som döljer såren, bandage och liknande för att inte "läcka" blod genom kläderna från färska sår. Hon eller han planerar sitt umgänge och sina aktiviteter kring huruvida det ska fungera att ha långärmat eller inte (att t ex undvika att följa med på gymmet eller till badstranden). Det kan även finnas en tvångsmässig och bestraffande problematik hos personen, att hon eller han måste skära ett visst antal snitt för att kompensera för en viss händelse eller för övriga beteenden, alternativt en övertygelse i att ett visst antal snitt är rätt "medicindos" för nivån av ångest personen känner just då.
Att framkalla fysisk smärta är för många självskadare en metod, ett verktyg för att distrahera sig från själslig smärta. Den fysiska smärtan är lättare att "ta på", den kanaliserar de överväldigande negativa känslorna personen upplever. En del hävdar också att det skapar en rensande och på så sätt terapeutisk effekt av att se blodet rinna ur kroppen. Smärta i kroppen utlöser även endorfiner, vilket ger självskadaren en kick och en känsla av lugn och trygghet, vilket också kan förklara den beroendeframkallande risken i det hela. Självskadebeteendet ger även personen en möjlighet att plåstra om sig själv efteråt, vilket hos många också skapar en känsla av trygghet och självständighet.

Epidemiologi

Bland ungdomar är det ungefär lika många flickor som pojkar som skadar sig själva. Eftersom det anses vara ett problem främst bland flickor, vågar inte lika många killar söka hjälp.Bland fängelseinterner är också självskadebeteenden oväntat vanliga. Det som man oftast skär sig med är rakblad, men även knivar, saxar glasbitar och tandade kammar.
Det händer också att personer med schizofreni skadar sig själva pga vanföreställningar och röster som uppmanar personen att skada sig, eller att personen exempelvis försöker avlägsna sändare som den psykiskt sjuka upplever sig ha i kroppen.
Det kan också hända att personer med borderline uppvisar plötsliga eller upprepande självskadebeteenden, samt suicidala tankar.
 

Självklart är det olika från person till person, men detta är väl i stora drag så det ser ut.
Hoppas ni som inte riktigt förstår får mer förståelse och ni som själva är drabbade inte känner er helt ensamna.




torsdag 14 april 2011

103.

egentligen hade jag tänkt ta upp självskadebeteende i detta inlägget, men jag känner inte att jag orkar just nu!
har kompisar över, så tar upp det imorgon istället.

dagen har spenderats hemma.
tog en pro,emad ,ed lövis förut, det var skönt.
men känner en förkylning hängande över mig.
får se till att fixa det med vila.
:)

102.

här sitter jag i soffan.
fryser och har ont i skallen som en annan idiot.
vaknat flera gånger inatt så har inte sovit bra alls.
sjukskrev mig från terapin idag, mådde skit när jag vaknade och gör det fortfarande.
hoppas jag slipper bli sjuk nu bara.
jag som ska börja "jobba" på måndag.

hoppas för allt i världen att det ska gå bra att gå tillbaks till arbete.
jag är så nervös så jag nästan skiter på mig.
vet inte vart jag ska ta vägen nästan.
ångest ångest ångest.
panik.
panik.
panik.
men det ska nog gå bra.
hoppas jag.
håll tummarna åt mig!

nä, nu ska jag äta frukost här.

onsdag 13 april 2011

101,

många med mig har säkert svårt att vakna till på morgonen.
mitt första och enda tips är kaffe.
för mig funkar denna underbara dryck perfekt.
kan dricka det morgon som kväll, tröttnar aldrig!

Mitt nya favorit kaffe är Zoega Intenzo då det har en kraftig och fyllig smak.
Gillar den härliga kaffesmaken.
Smaklökarna dansar tango i munnen på mig!

Seså, ut i affären och köp detta underbart goda kaffet!



100.

ja, nu har jag skrivit 100 inlägg.
eller jag tror jag har skrivit fel någonstans, så det blir väl 99.
skitsaksamma.

sitter här hemma i stugan med bexu och chriss.
dom spelar tvspel medan jag bara sitter här på golvet.
har inget roligt att berätta idag heller.
bara det att jag har ångest idag, trodde jag skulle slippa, men men.
det gör inte så mycket.
antar att det är för jag börjar jobba snart.
ångesten liksom kryper sig på mer och mer ju närmare måndag jag kommer.
men det ska samtidigt bli skönt att göra någonting.
men det suger att mitt jobb inte har "råd" att ha mig på 50% en längre tid.
eftersom jag måste vara sjukskriven 50% för att hinna med min terapi.
hmm.
jaja.


imorgon kommer mange hit.
ska bli trevligt.
:)


skriver mer sen.
när jag hittat på nått att skriva om.






tisdag 12 april 2011

99.

här sitter jag mätt och belåten.
lövis sitter brevid i soffan.
:)

idag har jag inte så mycket att berätta.
mår bra, ingen ångest idag.
:)
superduper känns det, bara hoppas att det håller i sig nu igen.

skriver mer sen när jag kommit på något jag vill berätta för er.



måndag 11 april 2011

98.

jag älskar er alla mina underbara vänner!
ni vet vilka ni är!

söndag 10 april 2011

97.

ångesten ligger som en tät dimma över mitt onda bröst.
saknar henne så mycket!
blir tokig snart.
så trött på att inte klara av att hantera ångesten.
att jag inte kan använda mig mer av mina dbt kunskaper.
jag försöker så gott jag kan iaf.
har inte skadat mig själv sedan sist jag åkte in på psyk.
det är ungefär 2 veckor.
hoppas jag kan hålla mig nu.
:)

idag tog S sitt första dopp för året.
nollgradigt vatten.
hon är inte klok!
haha.
men det var roligt att se på iaf.
:)

nu orkar jag inte skriva mer.


96. KROSSA STIGMAT, min väns historia.

Här har ni min kompis mewmins historia om hennes psykiska ohälsa.

Att racka ner på psykisk ohälsa är vanligt förekommande, enligt mig är det ungefär lika verklighetsfrånvänt som att mobba någon för ryggskott eller varför inte ett synfel. Att psykisk ohälsa inte har samma status som fysisk ohälsa, och något man måste smyga med samt skämmas för är bara beklagligt. Jag är någorlunda öppen med mitt tillstånd bland bekanta, men det är ju inte direkt att jag drar upp det som första grej inför en framtida arbetsgivare.


Personligen lider jag inte av någon personlighetsstörning eller sjukdom, utan både jag, min nuvarande psykiater och min kontaktperson (en mentalskötare) anser att jag har viss problematik på grund av både genetiska förutsättningar och miljöpåfrestningar. Vidare anser min psykiater att chansen att jag ska bli helt återställd är närmare 100 %. Tidigare psykiater och psykologer har alla försökt diagnosticera mig, placera mig in i ett fack, men jag säger som Cosmos, är det så jävla skönt att bli fackad? 

Jag gjorde vid mitt första svåra insjuknande Rorschachtestet (ni vet bläckplumparna... mycket omtvistat men det är faktiskt ett kognitivt test baserat på statistik och jag tycker det verkar rätt tillförlitligt) och psykologen sa då att jag led av emotionell instabil personlighetsstörning, även kallat borderline. Kanske var det så att jag uppfyllde kriterierna för den personlighetsstörningen men ni ska också veta att prognosen för människor med denna åkomma är god, ca 75% tillfrisknar helt. Idag uppfyller jag hursomhelst inte kriterierna. Efter att ha gjort ett annat test för att utröna om jag exempelvis led av schizofreni användes ett test med 200 frågor som jag inte längre minns vad det heter, men det var graderade svar, alltså att man skulle rangordna hur mycket ett visst påstående stämde in på en själv. Min dåvarande läkare konstaterade att jag led av posttraumatisk stress, inget annat. Vidare har det av olika specialistläkare spekulerats i om jag lider av bipolär sjukdom, typ 1 eller 2 ej specificerat eller utrett, cykloid psykos/schizoaffektivitet (en sorts blandning av schizofreni och bipolär). 

Men hur de än försöker fråga ut mig så passar jag inte in på något. Faktum är att jag har lite svårt att tro på diagnoser eller personlighetsstörningar nuförtiden. Förnekar väl inte att de finns men tycker inte att man måste klassificera varenda från normen avvikande beteendemönster som något sjukligt.

Har det senaste åren lidit av medelsvår till djup depression och innan det drabbades jag av två psykoser inom loppet av ett halvår, år 2008. Har fortfarande vissa sviter, såsom nedsatta kognitiva förmågor, jag är helt enkelt inte mitt gamla rappa, energiska och ambitiösa jag längre. Svårigheter med att koncentrera mig på film längre stunder och föredrar därför tv-serier. I bokväg var det längesedan jag läste något avancerat utan håller mig till korta böcker typ Hjalmar Söderbergs Doktor Glas eller varför inte bara en trevlig novellsamling. Eller Harry Potter, nån av alla vampyrböcker som figurerar eller liknande. 

Nu kanske man kan tycka att det här är skräplitteratur men jag tycker syftet med att läsa alltid är gott. Vissa vill inte ha en jävla tegelsten man behöver ordbok till när de kommer hem från jobbet utan chillar gärna med en underhållande deckare som avslappning, inte för att intellektuellt knulla sig själv i hjärnan.

Personligen läser jag för att träna upp kognitionen, spelar även en hel del pusselspel. How old is your brain visade på att min hjärna var ca 80 år gammal första gången jag spelade det men efter lite träning var jag nere på en 30-årings ålder.

Nåväl.

Psykos drabbar varje år 1500 personer i Sverige och den enklaste förklaringen är att det innebär att man tappar kontakten med verkligheten. Jag tror det är ganska svårt att sätta sig in i vad det innebär, men det kan till exempel vara att du inte längre känner igen omvärlden, att den ter sig skrämmande och att hela din existens är som en stor mardröm. Personligen varade mina två akuta psykotiska tillstånd i ca 3-4 veckor och det tog upp till 3 månader innan alla psykotiska symptom var borta. Jag hade allt från bisarra vanföreställningar, till hörsel- syn- smak- och lukthallucinationer vidare till kraftig paranoia och var väl helt bortom flötet.

Nu finns det olika typer av psykoser, exempelvis drogutlösta psykotiska tillstånd som dock går över när drogen är ute ur kroppen. Själv fick jag vid min första psykos diagnosen psykos UNS (Unspecified) och när man utrett med hjälp av magnetröntgen och EEG att inga fysiska fel fanns i hjärnan bestämde man sig för att vid min andra psykos sätta diagnosen ospecificerad icke-organisk psykos. Icke-organisk betyder att det inte beror på exempelvis hjärntumör eller något annat fysiskt som kan manifestera sig på psykosliknande vis.

Så varför fick jag psykos? Enkelt förklarat är att man har för mycket av signalsubstansen dopamin som rusar runt i hjärnan, för att avhjälpa psykotiska tillstånd medicinerar man med antipsykotika som binder på dopaminreceptorerna och blockerar dopaminet. Jag äter en atypisk antipsykotika som är bland de nyaste vi har i Sverige och den heter Abilify (äter just nu 15 mg/dag). Är mycket nöjd med den eftersom innan varit kemiskt lobotomerad av Haldol (2 mg/dag). Innan det åt jag Zyprexa (20 och 10 mg/dag under två olika perioder) och blev fet som en gris, ökade ca 35 kg i vikt på ett år.

Värt att nämnas är den att risken att råka ut för ny psykos vid eget avbrott i medicineringen utan läkares inrådan är närmare 96% inom en 2 års-period. Generella riktlinjer vid psykos är att om man haft en psykos och varit symptomfri med medicinering i minst ett år kan man prova att trappa ner antipsykotikan för att sedan sluta. Vid två eller flera psykoser bör man ha minst 5 års symptomfrihet innan man kan prova att trappa ner. Men alla läkare säger olika.

Insättningen av Abilify var en aning jobbig, från att varit bekvämt avtrubbad av haldoperidolet fick jag nu brottas med ett helt nytt spektra av känslor, minns hur jag lackade ur på Fredrik angående ett paket kaffe han inte hade köpt och slängde en sko i ansiktet på honom, kanske min första känsloyttring på ett halvår. Ångesten jag helt plötsligt upplevde var gastkramande, speciellt på morgnarna men efter insättning av 150 mg Lyrica varje morgon är det hanterbart.

Den dåvarande jourläkaren på min gamla mottagning (Carema i Tyresö) förklarade för mig att ångesten och rastlösheten jag kände inte uppkommit på grund av medicinen utan snarare på grund av det faktum att jag var ovan att känna normalt då Haldol är en jävligt tung gammal neuroleptika, som kanske passar bättre på någon som är lite mer manisk än mig. Jag har dock stött på personer som inte klarar av att vara utan den bedövande effekten som andra antipsykotika ger och därför inte klarar av att käka Abilify, det blir för jobbigt helt enkelt.

Mot depression medicinerar jag med två olika antidepressiva, först en SSRI som heter Cipralex 10 mg samt en NRI som heter Edronax på 4 mg. Fungerar hyfsat på dessa men har funderat på att justera medicinerna.

I övrigt har jag lite diverse piller för att sova såsom ungefär alla antihistaminer som går att få utskrivna (inkl Theralen, min favvo!), en neuroleptika som heter Nozinan som jag vägrar ta eftersom den gör mig för hjärndöd och så en insomningstablett som heter Imovane. Jag brukar kombinera Theralen och Imovane de nätter jag har svårt att sova. Annars så gillar jag Nitrazepam att sova på, men den ger de mig endast under uppsikt, det vill säga när jag är inskriven på psykiatrisk avdelning. Nitrazepam är en sömngivande bensodiazepin som däckar av mig skönt i 9h och låter mig vakna pigg och utvilad utan den där hjälmen som sitter över hela skallen. Nackdelen är att den tappar effekt efter ett tag och inte bör tas regelbundet då den är starkt beroendeframkallande. Det är också anledningen till varför jag inte får den när jag är hemma.

Om du letar mer information angående psykisk ohälsa eller kanske främst information om psykos kan jag rekommendera Viska som är ett forum inriktat på schizofreni och psykosproblematik och rätt aktivt. Alla är självklart välkomna, diagnosticerade som odiagnosticerade, folk med andra psykiska problem än de jag nämnt, anhöriga, bekanta, katten och blomman. Vidare finns föreningar som Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH) och Riksförbundet Ungdom för social hälsa (RUS) som är för dig med psykiska problem under 30 år.

Hoppas på mer förståelse.



lördag 9 april 2011

95.

Nu sitter jag här hos lövis mamma igen.
michelle har precis kommit hit.
:)
vi sitter och kollar och pillar med hennes nya systemkamera.
:)

idag är en dåsig dag.
somnade lite sent för att vara jag.
haha.
kommer nog funka bra nu när jag ska börja jobba igen.
somnar tidigt. vaknar tidigt!
:)

jag har egentligen inget intressant att berätta idag.
får ta det sen.
jag och michelle kanske bloggar lite senare ikväll.
:)